Ranrike

och då tar jag mig en titt i släktforskningen.
År 1300 återfinnes generation XXII; min morfars farmors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors mormors farfar.

Jon Saulesson Drotning,
född 1300 i Bö, Stenkyrka socken, Tjörn,
död 1399 i Utäng, Stenkyrka socken, Tjörn
Lagman i Ranrike

Men vad var Ranrike för något?

En Snorre…

Ranrike var under folkvandringstiden ett smårike i norra Bohuslän, tidigast skildrat av historikern Jordanes under 550-talet. Senare nämndes även riket i Snorre Sturlassons verk ”Heimskringla” på 1230-talet. För er som inte minns historielektionerna i fjärde klass så var Snorre Sturlasson en isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald, f. 1179 – d.1241.

Gudinnan Ran

Varifrån namnet Ranrike härstammar är det ingen som vet, men en teori är att det kommer från havsgudinnans Rans namn. Nu kan det bli lite krångligt eftersom man kan bryta ut och försöka förklara saker i all oändlighet, men jag känner ändå att det kan vara kul att fortsätta på havsgudinnan Ran. I nordisk mytologi är Ran havsdjupets gudinna och maka till jätten Ägir. På fornsvenska betyder Ägir (AEghir) hav, och han är en jätte som härskar över havet. Ägir är son till jätten Fornjot och bror till Låge (elden) och Kåre (vinden). Kanske härav uttrycket ”en kall kåre” härstammar?


Tjörn i Ranrike


Havsguden Ägir bor i ett guldskimrande palats dit även asarna kommer för att slå an en fest. Ägir har inte samma höga status – eller om man så vill, rang – som asarna, men kopplingen mellan havet och förgyllda salar gör att nutida forskare tror att han förknippas med skatter som gått förlorade i skeppsbrott. Ägir är som sagt gift med Ran (Rån), och tillsammans har de nio döttrar som alla bär namn efter olika slags vattenvågor.

Ran har som hobby att fånga in drunkande personer med sitt stora nät och håller dem i sina salar på havets botten (där hon bor med sin make). Ran lånade ut sitt nät till Loke (en av asagudarna, ofta betecknad som ondskefull), som använde nätet till att fånga dvärgen Andvare. Det finns ett talesätt som är ”klättra ner i Rans säng” , en kenning (formgrepp i diktkonst) för att drunkna. I senare folktro kallades Ran för Havsfrun och sägner om henne levde kvar långt in på 1900-talet.

I Tolleby tjärn har vi  t.ex en form av havsfru eller näcken, som kallas för Durden eller Duld’en. Men det får jag skriva om i ett annat inlägg. Kanske under ”Det Gamla Tolleby” ?

För att ytterligare spåra ur när jag ändå är inne på Ranrike, kan jag berätta om dvärgen Andvare jag nämnde ovan, läs historien här.  


För att återgå till Ranrike,
Efter Norges tidigaste riksenande mot slutet av 800-talet omfattade Ranafylke dagens Bohuslän. Vid kung Sverre Sigurdssons (1150-1202) indelning i sysslor under slutet av 1100-talet, delades Ranafylke i Ranrikesyssel och Älvsyssel. Vid kung Håkon Magnussons (1270-1319) indelning i fehirdsler under början av 1300-talet sammanfördes dessa båda sysslor i Båhus fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt att beteckna norra Bohuslän, det tidigare Ranrikesyssel.

Ranrikesyssel sträckte sig från Svinesund i norr till Havstensfjorden och Bäveån vid Uddevalla i söder. Det bestod av skeppsredorna (norska skipreide) Qville, Luderlag, Bullern (eller Jordherra), Vettehärad, Lane, Tunge, Sörbygden, Stangenäs och Sotenäs, vilka efter freden i Roskilde 1658 blev häraderna Kville, Tanum, Bullaren, Vette, Lane, Tunge, Sörbygden, Stångenäs och Sotenäs. Ranrikesyssels tingsplats fanns vid Hornborgatinget strax söder om nuvarande Hamburgsund. På platsen finns idag en replika av en vikingaby, Hornbore by.

Älvsyssel eller Elfsyssel var då det södra Bohuslän från Göta älv i söder till Havstensfjorden och Bäveån vid Uddevalla i norr. Älvsyssel bestod av Inlands skeppsredor: Faxehärads eller Faxe härads (Inlands Södre härad), Grössbacka (Inlands Nordre härad), Torpe (Inlands Torpe härad) och Fräkne (Inlands Fräkne härad); samt öarna Hisingen (ursprungligen Hisings skeppsreda, under mitten av 1200-talet delat mellan Svenska och Norska Hisingen, sedermera Östra Hisings härad respektive Västra Hisings härad), Tjörn (Tjörns skeppsreda/Tjörns härad) och Orust (Ordost Östre skeppsreda/Orusts Östra härad och Ordost Västre skeppsreda/Orusts Västra härad). Skeppsredorna från den norska tiden motsvarades efter 1658 av de svenska häraderna. Älvsyssels tingsplats låg på Bagaholmen (nu Fästningsholmen) i Nordre älv.

Sen kan man gå vidare om Älvsyssel och Kongahälla för att komma till Tolleby på Tjörn, i med att de gamla ursprungliga gårdarna Väster-, Öster-, Uppe- och Nedergård var kastellhemman lydande under Kongahälla kloster (nuvarande Kungälv i Bohuslän). Men det får bli ett annat inlägg när lusten faller på…

Annonser

4 reaktioner på ”Ranrike

  1. Kul läsning. Det låter som norge och ranrike var bättre organiserat än sverige på 1100-1200 talet. Var sysslorna en ickekyrklig indelning? Även skeppsreda har en snarast militär klang.
    /Martin Rutgersson

    Gilla

    • Hej Martin,

      Det var ordning och (skepps)reda i Norge, om man jämför med det som var Sverige under samma tid. Jag vet inte exakt ”sysslorna” är från kyrkan eller konungens administrativa enhet. Från ett brev skrivet år 1307, och som senare blev införlivat i Biskop Eysteins jordebok år 1399, den s.k ”Rede Bog” (Röda boken), förekom ordet ”Ranriki” och ”Ranrikisyssla”. Röda boken var ett jordaregister.

      Jag har nämnt den här: https://tjornbo.wordpress.com/tjorn/om-sundsby-sateri/

      Skeppsredorna, var som du påpekar, en slags militär administrativ indelning som användes i Bohuslän ca 1200-1658 och i Norge. 1658 var som bekant Freden i Roskilde och då ändrades gränserna mellan Danmark-Sverige-Norge. 1 st skeppsreda indelades i 40 stycken lider och i varje lid fanns fyra gårdar. Varje skeppsreda ansvarade för att utrusta ett skepp med 40 krigare eller roddare, en per lid. Sverige införde aldrig sysslor, utan det blev Rotar istället.

      Däremot ”Syssel” var en typ av administrativt distrikt som fanns under medeltiden. Innan Norge övergick till AMT, som är en gammal benämning på ett civilt förvaltningsområde, hade hade man ”Syssel” fram till 1918, men numera heter det ”Fylke”.

      Sysselindelningen som genomfördes betecknar grundläggningen av en ämbetsorganisation. Organistationen bildade en ny adel, en av konungamakten organiserad aristokrati. Som så vanligt när de höga herrarna skulle avlönas och/eller belönas, skedde detta med förläningar/landområden etc. I slutet under 1200-talet var denna organisation helt feodaliserad. I och med att ”sysselmannen” (Konungens befallningsman i Sysslet) var en kunglig förvaltare och samtidigt uppbördsman, polis-, länsmans- och kronofogdemyndighet och befälhavare över trupperna i sitt syssel, samtidigt som han förlänades kronogods, var han alltså konungens vasall, härav feodalismen.

      Gilla

  2. Syssel borde motsvara det svenska länet. Men jag har läst en hel del historia och egentligen aldrig stött på ett feodalt styrelseskick i Sverige. Om län på wikipedia står det att begreppet förekom men det framgår inte om det var ett rikstäckande system. Jag får intrycket att det kanske snarast var namnet på en personlig gåva av kungen och att marken i länet var att betrakta som privategendom. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_l%C3%A4n

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s