Betkniven

Mitt senaste fynd låg instoppat under en bjälke i »kokhuset». Invirat i en gammal påse som en gång i tiden innehöll skorpor, låg en hemmagjord kniv, som användes till att skörda betor med. Det fanns fortfarande torkad moll‘ (jord) på klingan.

Troligen har morfars morfars far, Olof Rutgersson (1811-1859), smidit denna kniv i gårdsmedjan (numera riven). Kniven har i så fall blivit använd utav Olof samt morfars morfar, Rutger Olsson (1851-1918). Möjligen har morfar Gustav använt den under 1920/30/40-talet. Sedan har den blivit upplagt under en bjälke i kokhuset i väntan på bättre tider. 

Det var väl lika bra att fixa till den medelst polering, slipning och att olja in skaftet med linolja. Den blev vass som fan. Lyckades skära mig i tummen.

Hela kniven är 28 cm lång.

 

 

Annonser

September enligt bondepraktikan

»Will tu weta huru thetta åhr skal gå til/
Så märck thenna effterföliande Lärdom wäl;»

Tagh ett Eeke Äple St. Michels Dagh/
Aff hwilket tu blifwer förfarin i tin Saak.
Är ther i Etter Koppar/ betyder itt ondt Åhr/
Hafwer thet Flugor itt medelmottigt tu får/
Är ther uthi Matkar thet betyder godt/
Är ther intet/ tå kommer wist Helsoot.

»Äre Eeke äplerne monga och tijdeligen komma/
Tå see hwad Wintren wil göra skada eller froma/
Medh myckin Sniö/ något för Jwl/
Ther effter må tu förwenta stoor Kiöld»

»Äre Eeke Äplene inwertes sköna/
Tå wil thet osz een godh Sommar röna/
Skönt Korn skal wäxa samma tijdh/
Som skal borttaga hungerens Strijdh»

Ȁre the inwertes fuchtigh/
Een wååt Sommar thet betyder wisselig.
Äre the magre/ tå bliffuer Sommaren heet.
Här hafwer tu aff Eeke Åplene godt beskeedh»


September, har sitt namn av det latinska ordet ‘septem’ som betyder sju eftersom denna månad var den sjunde i det gamla Romerska året. Den är dock den nionde i det Julianska året. Hösten börjar under denna tid och därför har den i Sverige av ålder kallats ”Höstmånad”.

Carl Larsson - September - Äppelskörden

Carl Larsson – September – Äppelskörden

September är som sagt höstmånaden. Månaden har 30 dagar. Dagen är 12 timmar och 40 minuter lång. Astrologiskt är det i Vågens tecken mellan den 14 september till och med den 14 oktober.

Läs mer

Har du sett herr Kantarell…?

Efter sju dagars nederbörd slog vädret helt om och söndagen bjöd på lättare solsken och svårare blåst. Det kändes som en perfekt dag att tillbringa i berg och djupa dalar, idogt letande efter det gula guldet . Jeanna Otherdahl (1879 – 1965) från Uddevalla, är den som skrev barnvisan ”Har du sett herr Kantarell”. En fantastisk trevlig visa som ofta sjungs vid förskolorna runt om i landet, gärna under svampsäsongen.

En redig kantarell

18 kilo extra i fyra timmar och många knäböj vid svampen. Påminner mig själv om att jag aldrig ska bli fet.

Jag har mer eller mindre oavsiktligt fått barnen intresserade av att röra sig i skog och mark, vilket har gjort att Wiggo inte har några som helst problem att ta sig fram någonstans, medans Elin får ta sig fram så gott hon kan, och går det inte, bär jag hennes 18 kilo på ryggen.

Wiggos dressyr har gett resultat och vid varje större kantarellställe hörs gossens ljusa sopranstämma ljuda bland skogens träd och mossa, ”Har du sett herr Kantarell, bor i enebacken…” när han stolt skall markera upp fynden.

 

Läs mer

Mätning visar Tjörnbon är en typ för sig

Sommaren 1950 cyklade det omkring en man på Tjörn i ett egendomligt ärende. Han mätte skallar. Bertil Lundman hette han och var rasforskare. Han skulle klarlägga om Axel Emanuel Holmbergs – prästen som skrev boken ‘Bohusläns historia och beskrivning’ i mitten på 1800-talet – påstående att tjörnborna var ett ”resligt och vackert folk som skilde sig från sina grannar på Orust” ägde giltlighet. Dessutom hade tjörnborna en ”medfödd obeskrivlig egenkärlek”, hann Holmberg tillägga.


”…De äkta Tjörboarne äro ett resligt, ljuslagdt och wackert folk, och deruti skarpt skilda från sina grannar på Oroust, med hwilka de ock icke gerna lefwa i bästa förstånd….”

”…Men i anseende till hyfsningen står Tjörn efter det öfriga Bohuslän, hwilket med lätthet kan förklaras, dels af dess föga beröring med andra orter, dels af dess totala brist på alla underwisningsanstalter, och framför allt af en hos bebyggaren i allmänhet medfödd obeskriflig egenkärlek, som gör honom otillgänglig för all bearbetning, i det den ingifwer honom det begrepp om sig sjelf, att hurudan han än är, så är han dock den bäste….”

”…Icke under derföre att Tjörbon, när han ätit sig wäl mätt af ”mölebönor”, swär wid sin salighet, att på jorden finnes intet land herrligare och skönare än hans fula, klippiga ö!…”

-Ur Bohusläns historia och beskrifvning, 1867


Det är något visst med en tjörnbo

För att Lundman inte skulle skrämma livet ur tjörnborna så rekvirerade han hjälp av en rad infödda öbor som skulle bereda marken för honom. I den gruppen fanns bland andra Ivar Vingfors i Hjälteby samt Hildegard Wallenfeldet på Bräcke. Under sommaren hann rasforskaren med att mäta 700 tjörnskallar. Huruvida forskningen helt klarlade tjörnbornas ursprung kan diskuteras.

 

Läs mer

Gödselspridaren, Självbindaren, bondbönor

De senaste dagarna har det pillats med ”é gkran å hwart‘”. Alltså lite av varje. Tidigare under sommaren har hönshuset mockats ett par gånger och ströet har samlats i en rejäl stuka utanför lagårn. Eftersom det nu har legat och göttat ihop sig till perfekt konsistens, var det perfekt att nyttja dyngan till en liten testkörning utav den nya gödselspridaren. Spridaren kördes fram och handlastades med grep. Det var mycket mindre jobbigt än vad jag hade föreställt mig, men å andra sidan var det inte kogödsel och halm jag lastade, utan en blandning utav hönsskit, kaninskit, lite kiss, sågspån (strö), gräs och halm.

När jag stod och grejade kom Wiggo och höll mig sällskap.
”-Pappa, titta! En trollslända!”, utbrast Wiggo, och pekade på en trollslända som surrade omkring oss.

”-Ja, den var fin. Den lever oftast bara i en dag.” (Egentligen lever trollsländor inte alls i endast en dag. Att frågan ofta uppstår är på grund av en förväxling med dagsländorna, som inte är nära besläktade med trollsländor, men jag orkade inte förklara för Wiggo).

-”Pappa…varför skapade Gud trollsändor sådana? Att de bara lever i en dag?, undrade Wiggo

-”Vad nu?”, tänke jag…”-Håller gossen på att bli religös? Detta måste stävjas i sin linda…”

”-Jag vet inte Wiggo….men den har ju i alla fall tur med vädret”, svarade jag och kisade mot den strålande solen.

Läs mer

Gräva vid Gele-gapet

Under januari 2016 började jag såga och röja i Holgers hage (f.d Conne-hagen). Denna hagen ligger närmast Yele-gabet, som var den trånga passagen för att komma längre upp i dalen, innan vattenmagasinet byggdes under 1970-talet. Det vanliga är att folk inte riktigt har koll och säger ”Järn”, fast det borde vara ”Yelen”, ”Yel’n” eller ”Gölen”. Jag har sett de flesta olika stavningarna på diverse lantmäteripapper och skiften sedan 1700-talet.

Yelen eller Gölen är alltså större delen utav de hagar där vattnet i vattenmagasinet ligger. Gapet (”gabet‘”) är alltså själva stendammen, ”Hamnegrinna vid gele-gabet” ligger på den gamla körvägen ovanför pumpstationen. Hagebottna är namnet på hagarna mellan Kalvhagen fram till Kålgår’n.

Jag får ta upp detta mer i detalj någon annan gång.

”Gele-gabet” är mot högra delen av det röda strecket i ”Dag 2”.

Läs mer

AVA GS 3 – Gammal skit

»Gödselspridare»,
Genom gödselspridare kan kreatursgödsel spridas både jämnare och fortare än för hand. Gödselspridare utgöres av en vagn med anordning för gödselns spridning. Vagnens botten kan antingen vara rörlig därigenom, att den består av en ändlös, vid arbetet bakåtgående matta av träribbor, eller också fast. I senare fallet måste gödseln vid spridningen föras bakåt mot spridningscylindern genom vinkeljärn,som av kedjor dragas bakåt över bottnen. Spridningscylindern är försedd med stift, som sönderdelar gödseln mot en ovanför sittande kam och utkastar den bakom maskinen. Cylindern sättes i rörelse med en kedja, som drives av ett kedjehjul på bakre körhjulsaxeln. Bottnens rörelse åstadkommes genom en excenterskiva, fäst på cylinderns axel och vars rörelse överföres på en annan skiva, som matar fram bottnen eller bottenkedjorna. Maskinens låda kan konstrueras både av stål och av trä. G. utföres för såväl en som två hästar. Den förra maskinen har två hjul och rymmer c:a 5 hl, den senare har fyra hjul och rymmer 10—15 hl.


När grannen hörde av sig och undrade om jag var intresserad utav en gammal gödselspridare som stod hos en bekant, behövde jag inte fundera speciellt länge. Under en längre tid har jag funderat på om det inte vore lättare att mocka hönshuset med hjälpt utav en gödselspridare. Som det är nu kör jag antingen ut mellan 8 – 10 mullskopor (skopa bak på traktorn) och lägger på lämpligt ställe för att plöjas ner. Då är ju en vända eller två med en mindre gödselspridare synnerligen arbetsbesparande. Sagt och gjort, en bytesaffär som bestod i en styck flaska whisky mot en gödselspridare, hämtades spridaren redan nästa dag.

Läs mer

Dränera Kalvhagen, dag tre

Tredje dagen ägnades åt att göra klart in/utfarten till hagen, samt att sätta ner tre brunnar, benämda 1, 2 och 3 på bilden. Vill man, kan man läsa om dag 1 och dag 2 av dräneringen.

Kalvhagen

Brunnarna behövs för att hjälpa dräneringen. Vid 1 ligger den egentliga, giltliga infartsvägen till hagen (gällande både den gamla mjölkvägen och vår egen traktorväg). Men där är även ett berg som det sipprar vatten ur, så vägen får en brunn som granne. Vid 2 finns en stor håla, ungefär 4 x 2 meter och 1 meter djup. Perfekt att stoppa ner en brunn för att hjälpa dräneringarna uppe i hörnet. Vid 3 fanns en gammal stenbrunn som morfars farfar gjorde. Men den hade kleggat igen. Stenbrunnen grävdes upp, och en ny brunn stoppades i hålet och stenen återanvändes till att täcka brunnen.

Läs mer

Dränera Kalvhagen, dag två

»Dikeslag»,
arbetslag för dikning. Dikning utföres helst på ackord med varje arbetare för sig, men där grövre stenar eller stubbar, för vars avlägsnande mer än en mans kraft behöves förekomma, är lämpligt att 2 eller flera man bilda arbetslag. Hela- eller halva idioter kunna nyttjas för afvlägsnande utaf sten men ej till gräfande eljest risk föreligger för icke räta linjer utaf dikets sträckning.


Dag två tillbingades på södra sidan hagen


Dikeslaget i Kalvhagen bestod utav Holger, Åke och Dikningsmästaren Håkan, som rattade både dikesgrävningsmaskinen och traktorgrävaren med stor expertis. Dräneringens första dag gick ändå rätt bra, enda plumpen i protokollet var vattenslangen.

Läs mer