Kor förklarar: Politiska/ekonomiska inriktningar

Socialism
Du har två kor, och ger den ena till din granne. Staten tar den mjölk du får över och distribuerar mjölken över hela landet så att ingen skall stå utan mjölk. 


Svensk socialism
Du har två kor. Staten tar dem och sätter dem i en lada tillsammans med alla andras kor. Du måste ta hand om alla korna. Staten ger dig så mycket mjölk du behöver.


Byråkratisk Socialism
Du har två kor. Staten tar dem och sätter dem i en lada tillsammans med alla andras kor. Korna tas om hand av före detta kyckling-farmare. Du måste ta hand om kycklingarna som regeringen tagit ifrån kyckling-farmarna. Regeringen ger dig så mycket mjölk och ägg som du uppskattningsvis behöver.

Läs mer

Annonser

Januari enligt Bondepraktikan

Om the Tolff Månader i Åhret
– een kort zsammenfatning föör svagbegåfvade ock öfvriga idiooter

sida_bondepraktikan-januari-idiot

Gammelswenska är klurigt

Märkedagar under januari månad: Nyårsdagen – Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.  Vincentiusdagen – Om denna dag är klar, betyder det god årsväxt.


Januari, har sitt namn efter den romerska guden Janus, guden med två ansikten. Januarius var i den gamla romerska kalendern den elfte månaden, och den första månaden i den Julianska kalendern. Romarna sida_bondepraktikan-januari-janusdyrkade Janus som årets eller tidens gud och som fredens gud och himmelens dörrvakt. Det ena ansiktet var åldrigt och vänt mot väster och utmärkte det förflutna året. Det andra ansiktet var ungdomligt och vände blicken mot öster, en bild av det som komma skulle. I krigstider var Janus tempel öppet och stängt i fredstid. Årets första månad helgades åt fredens gud, och ända sedan gamla hedniska tider har denna månad kallats Thorsmånad hos oss. Mycket troligt till åminnelse av Thor, styrkans och sida_bondepraktikan-januari-toråskans gud och son till Oden. Vissa antar dock att namnet istället kan härledas från det gamla ordet ”thorri”, som betyder huvudstyrka eller det förnämsta av en sak. Härav detta skulle man kunna anta att denna period utgjorde vinterns förnämsta del, då även den starkaste kölden inträffar. En annan teori är att Thorsmånad en förvrängning av Torremånad, som betyder barfrost. Enligt fornnordisk mytologi var Torre son till guden Snö den Gamle. Det var bl.a. Torre man offrade till vid midvinterblotet.

Läs mer

Ett stort och ett litet paket

Igår hämtade jag två olika försändelser. Det ena paketet var från Jordbruksverket och det andra paketet var från en firma som säljer äggkläckningsmaskiner m.m. Sent på kvällen hade jag äntligen tid att packa upp och inspektera. Från Jordbruksverket hade jag fått Stängselboken” (130 sidor, rikt illustrerad) handlar om stängsel i största allmänhet, tips, trix och idéer), Hägna rätt med riktigt stängsel” (ungefär samma som Stängselboken fast inriktning på teknik, rättigheter och skyldigheter). Håhåjaja, förr var det enklare, när det var de som hade tomter på landsbygdens skyldighet att se till att bondens djur inte kom in i trädgården.

Kvällen är räddad!

Läs mer

Bohuslän och Tjörn 1729

Jag hittade en gammal karta i gårdsarkivet som jag endast sett förut, digitalt. En vacker karta över Bohuslän samt trakten precis söder om Vänern och stora delar av Dalsland. De infällda kartorna visar Göteborg samt Vänersborg, de två infällda vyerna är över Marstrand och Bohus. Den tyske kartografen och geografen Johann Baptist Homanns (1664-1724) barn publicerade verket år 1729, fem år efter faderns död. Homann var från 1691 verksam som notarie och ägnade på sin fritid åt koppargravyr och kartritning. Hans verk fick ett positivt mottagande och han grundade därför ett kartförlag 1702. Därifrån utsände han efter hand omkring 200 kartor, huvudsakligen kopior av nederländska eller franska original, bland dem en stor atlas, i 126 blad, över hela världen (1716) och Tabula novissima totius Germaniæ (fyra blad), de bästa av hans 17 originalkartor, samt fickglober och åtskilliga mekaniska konstverk. Den tysk-romerske kejsaren Karl VI blev så imponerad av kartorna att Homann utnämndes till kejserlig geograf.

Pappersvarianten, Bahusz szlott und dehs lähn, 1729

”Tractus Norvegia Suecius Praefecturam Bahusiae finitmaeqve Daliae Provincia Partem” står det på kartan. Nu var det länge sedan jag tittade på latinet, men om jag skulle gissa, borde det stå något i stil med ”Trakten Norge Sverige Prefektur (Prae = innan, Fectum = att göra, dvs en slags stor kommun eller härad) Bohuslän samt del av provinsen Dalsland (Dalian Provincia Partem).

Läs mer

Foderhäckar

Hopp-mörat hö

En av funderingarna när vi köpte den gamla höpressen var att dels hålla rent i hagarna och dels få nytta av gräset genom att stödutfodra rådjuren under vintern. Eftersom det har gått över förväntan med att tillverka hö som man sedan kan bli av med på olika sätt, har själva tillverkningsprocessen av foderhäckar kommit i skymundan. Jag, Holger och Wiggo avslutade år 2017 med att snickra ihop tre olika prototyper av foderhäckar. Eftersom vi hade tillgång till eget uppsågat virke, var det inte så svårt att få ihop tre olika häckar, med olika mått och design. En del av höet samlades ihop i en hög på logen. Detta hö var sådant som barnen hade hoppat och klättrat i under hösten, så balarna var rätt tilltufsade. Perfekt rådjursmat!

Läs mer

Januari enligt bondepraktikan

Om the Tolff Månader i Åhret
– een kort zsammenfatning föör svagbegåfvade ock öfvriga idiooter

sida_bondepraktikan-januari-idiot

Gammelswenska är klurigt

Märkedagar under januari månad: Nyårsdagen – Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.  Vincentiusdagen – Om denna dag är klar, betyder det god årsväxt.


Januari, har sitt namn efter den romerska guden Janus, guden med två ansikten. Januarius var i den gamla romerska kalendern den elfte månaden, och den första månaden i den Julianska kalendern. Romarna sida_bondepraktikan-januari-janusdyrkade Janus som årets eller tidens gud och som fredens gud och himmelens dörrvakt. Det ena ansiktet var åldrigt och vänt mot väster och utmärkte det förflutna året. Det andra ansiktet var ungdomligt och vände blicken mot öster, en bild av det som komma skulle. I krigstider var Janus tempel öppet och stängt i fredstid. Årets första månad helgades åt fredens gud, och ända sedan gamla hedniska tider har denna månad kallats Thorsmånad hos oss. Mycket troligt till åminnelse av Thor, styrkans och sida_bondepraktikan-januari-toråskans gud och son till Oden. Vissa antar dock att namnet istället kan härledas från det gamla ordet ”thorri”, som betyder huvudstyrka eller det förnämsta av en sak. Härav detta skulle man kunna anta att denna period utgjorde vinterns förnämsta del, då även den starkaste kölden inträffar. En annan teori är att Thorsmånad en förvrängning av Torremånad, som betyder barfrost. Enligt fornnordisk mytologi var Torre son till guden Snö den Gamle. Det var bl.a. Torre man offrade till vid midvinterblotet.

Läs mer

Misshandel i Skärhamn

Misshandel m. m.
Fann ett gammalt tidningsurklipp som i målande, lätt prosaiska ordalag beskriver en misshandel som ägt rum i Skärhamn på Tjörn.

Innan media anonymiserade de inblandade

”Landfiskal Nordströms ansvarstalan å fiskaren Isak Johansson, Skärhamn, för att han på kvällen 4 sistl. oktober skulle i berusat tillstånd ha med kniv tilldelat sjömannen Carl Johansson därstädes sår, förevar åter. Svaranden hörde tre vittnen och sökte därmed visa att Carl Johansson och en del andra oroselement kvällen i fråga gruffat och traktat efter att ge Isak smörj samt överfallit och sparkat honom, vadan denne i viss mån handlat till självförsvar. Härvid hade han dock dragit kniv och givit Carl Johansson ett blödande hugg i ena låret. Vittnena kände jämväl till att Isak av Carl m. fl. blivit överfallen på själva juldagen, då de klått upp honom. Det hela ger en talande bild av att det ännu flyter åtskilligt av det gamla vikingablodet på »Locklins ombesjungna strand».”

-Tidningsurklipp, årtal okänt.

 

Bondepraktikan och Julen

Redan en flyktig blick i någon av de många allt sedan år 1662 utkomna upplagorna av den svenska »Bondepraktikan» ger vid handen, att dess text måste återgå på en utländsk förlaga. Dess 20160630_bondepraktikan_004rön och råd är hämtade från en livs- och erfarenhetssfär vitt skild från invånarnas i den karga Norden. Där talas t. ex. på flera ställen om vinodling och vinskörd, som aldrig har praktiserats på våra breddgrader.  Den svenska Bondepraktikan, vilken till omkring två tredjedelar av sitt omfång är ställd på rim, är visserligen en avläggare av den tyska bondepraktikan, men ej direkt, utan via den danska bondepraktikan, vilken i sin tur är en direkt översättning av den tyska.  Bondepraktikan är egentligen då en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut år 1508 i Tyskland. Den blev genom åren en mycket populär bok, som fram till slutet av 1800-talet utkom i över femtio upplagor. Många emigranter hade i amerika-kofferten packat ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen.

Läs mer

Att väcka jultomten

Om någon utomstående hade betraktat folket, hade man säkerligen undrat vad som pågick. Mellan 40 och 50 personer gick i samlad tropp på Tolleby gamla landsväg och följde de brinnande marschallerna ner mot en hage. Påhittet som jag och Holger gjorde för att glädja Wiggo, har sakta men säkert kanske utvidgats till att numera vara början av en tradition.

Efter besöket hos tomten blev det glögg och pepparkakor på logen. Allt som allt tog hela utflykten med glöggen nästan exakt en timme, från dess att man började gå mot tomten, tills dess att de sista lämnade logen. Lagom tid för en julaftons morgon.

Men hur började alltsammans egentligen?


»Sö», dialektord; får, tacka, lamm.


Sö-hus är ett fähus för sö’r, det vill säga får. Förr i tiden vid lammningen, och när lammen var små och sårbara för rovdjur, gick man varje afton och stängde in sö’na (fåren och/eller lammen) i säkerhet under natten.


»Fäbod». I äldre tid, då kreaturen under hela sommaren föddes på bete, var vanligt, att betesmarker, som voro för avlägsna från bygden för att medgiva djurens dagliga skötsel hemifrån gården, bebyggdes med hus för djuren och deras vårdare samt för mjölkens behandling. Bebyggandet åtföljdes vanligen av röjning av mera stenfri och bördig mark för slåtter till hjälpfoder på platsen och stundom även till vinterfoder vid hemgården. Fäbodväsendet hade i äldre tider sin stora betydelse genom den möjlighet, som därigenom bereddes, att tillgodogöra fodret på avlägsna marker och för bygdens utvidgning, men har inskränkts på grund av nyare tids högre pris på produkter och arbete samt stegrade fordringar på djurens avkastning och produkternas kvalitet.


Under hösten år 2012 var jag och Wiggo som vanligt på upptäcktsfärd på markerna. Wiggo tyckte om att klättra och ta sig fram i oländig terräng, därför blev det som så att vi till slut hamnade intill resterna utav ett av de gamla sö-husen i Tolleby. Wiggo, (vid tiden nästan två år gammal), frågade mig vem som bodde där, om det kanske var trollen? Jag skojade och sade till Wiggo att ”-där bor jultomten”. Ännu lyckligt ovetande om vad jag satt för sten i rullning promenerade vi hemåt. Detta som jag sagt om jultomten kunde Wiggo inte lämna bakom sig. Med ett barns livliga fantasi ville han jämt och ständigt besöka ”tomtens hus”, trots att Tomten aldrig var där. Jag fick mer och mer dåligt samvete att ha lurat i pojken att tomten bodde i den omkullramlade ruinen, som mest liknade ett stenröse än en schwjill (Tjörbu’ för stenfot/husgrund). Jag och morbror Holger började diskutera att återställa sö-huset till sin forna glans, eller bättre. Det blev mycket prat, tiden gick sin gilla gång, och Wiggo släppte inte sin fascination för stenhögen.  Eftersom ingen hade brytt sig om den lilla gläntan på många, många år (minst 100 år) hade växtligheten tagit över i form av syren, klängerväxter som kaprifol, asp, sälg, och en. Ungefär fem hela dagar gick åt att röja rent i gläntan och elda upp allt man sågat ner. Det blev fint och öppet i den lilla gläntan efteråt.

Läs mer

Renovera ladan, del tjugofyra

Efter att ha färdigställt en ny betongplatta samt att bryta upp och gjuta en ny del av logen, har arbetet fortsatt med lite småplock. En kant har murats upp och en vinkel har rättats till. Därefter  passade jag på att måla lite. Målning är en sak de flesta tycker om. Man ser ett tydligt resultat relativt snabbt,  och det blir överlag bättre när det fått färg på sig.


Jag började med
att slamma över schwjilla’ (stenfoten) på den sida ladan som den nya betongplattan finns. Efter att ha nått slutet på schwjilla’, uppdagades det snart att det mötande hörnet till stallet, hade ett hörne som var i behov av förbättring. Det var bara att blanda till betong och skruva ihop en ställning, konstruerad utav spillvirke, och sätta igång att gjuta.

Läs mer