Plöja, båtplats och funderingar

Under veckan som gått började kylan komma smygande i det västsvenska kustbandet.  Kommande vecka spåddes bli kall med minusgrader och det var lika bra att göra ett försök att få vänt den sista jorden innan tjälen satte sig. Plogen var redan påhängd på traktorn eftersom nästan all höstplöjning är klar, och trots två dagars ihållande regn gick det att slira sig igenom tegen i Wiggos hage utan större svårigheter. För er som vill läsa mer om plogar kan ni fördjupa er här och här. För att läsa om plöjning, klicka här.

Lördagen ägnades åt att rengöra hönshuset och en utav verkstäderna ordentligt. Jag till och med dammsög (!). Nytt strö införskaffades, berörd inköpare återvände med 14-15 spånbalar så nu räcker det ett tag. Jag hämtade granris och några enebuskar och julpyntade stallet. Satte upp nya sittpinnar och drog igång värmelampan för småhönorna. När jag städade i verkstaden, reste jag upp en skräptunna som ramlat. Tillbaka på mig stirrade tre möss. Mössen hade samlat på sig en försvarlig del gråärtor och stuvad dessa i botten på tunnan. Jag släppte ut mössen och fortsatte städa tills det var snyggt och rent igen bland verktyg och bra-att-ha-grejer. 

Läs mer

Annonser

Att bygga en maskinhall

I ett blogginlägg från den 30 december 2016 nämner jag att går’n borde ha en ny maskinhall.  Var skall man egentligen göra av all brôte? Det enklaste är väl att göra som de flesta – att ställa allt ute någonstans när användningsperioden är slut för året. Jag rackar absolut inte ner på de som ställer sina redskap ute – har man inte någon plats att ställa på, får man göra så gott man kan. Det senaste året har jag investerat i en spanmålskärra, en självbindare, en småbalspress, två balkärror, en gödselspridare, två slåttermaskiner, en hösvans, en gaffelsidoräfsa, en sållmatteupptagare, en såmaskin, en harv, en potatisläggare, en ringvält, två kupplogar,, en Grålle, samt att jag gjort i ordning en del gamla maskiner, som till exempel en av såmaskinerna och konstgödselspridaren.

Eftersom en rockad var nödd och tvungen (om man inte vill använda sig av Blå Hallen, alltså under bar himmel), påbörjades arbetet med en ny maskinhall den 20 juni 2017, då den första ”schjwillestocken” lades. Schwjill är alltså dialektalt en stenfot eller husgrund. På rikssvenska skulle det heta syll eller syllstock. Brädlagret inspekterades och det som behövdes till byggnadställningar, väggar och dylikt lastades på en kärra och kördes upp till Smens Plats. Nästan alla brädor och plankor försvann från ladan, vilket passade utmärkt att det blev rent för den kommande gjutningen.

Läs mer

Köttfrossa.

135,4 kilo kött

Under dräneringen av kalvhagen kom jag i samtal med grannbonnen som körde grus åt oss under de dagarna. Samtalet slutade med att jag beställde en halv tjur utav honom. I fredags blev tjuren levererad i sex stycken stora lådor. Totalt var det 80,3 kilo finmald köttfärs förpackad i femkilos-påsar samt 55,1 kilo styckdetaljer (Fransyska, Rostbiff, Oxfilé, Innanlår, Ytterlår, Högrev, Ryggbiff, Entrecote).  Hela kvällen var räddad, eftersom vi packade om det mesta i mindre påsar. Femkilospåsarna med nötfärs blev omvandlade till 0,5, 1 kilo och 2 kilos förpackingar. Vacuum-maskinen gick varm. Det är inte så lätt att t.ex frysa in en större styckdetalj – som till exempel ett 4 kilos ytterlår – utan det mesta finstyckade jag upp till mer hanterbara förpackningar. Djuret var delvis uppfött på vår egna vall, som grannbonnen arrenderar, samt att man vet att djuren inte kan ha det bättre.


Resten av helgen gick åt att städa ladan och logen, att ställa in maskiner inför vintern, att få in merparten av veden under tak (och att hugga ny ved) och lite annat småpill.

En ovanlig syn – en (nästan) tom loge

Mårtensafton

Seden att äta gås den 10 november förekom i högreståndsmiljöer och hos välbärgade familjer i städerna. Den äldsta uppgiften om gåsätande vid mårtensafton är från medeltiden (1500-talet) och kommer från Stockholmstrakten. Den 13 november 1557 skriver riksrådet Björn Persson Bååt från Fållnäs gård i Södermanland till sin bror och tackar honom för den ”sancte morthens gåsz” han fått. Först under 1800-talet blev gåsstek något mer spridd socialt. Men det är först under 1900-talets välfärd som vi på allvar börjat äta gås. Först och främst tänker man sig nog en ytterst välnärd skåning, dreglandes över en ungsstekt gås och tillhörande svartsoppa, när man hör just ordet ”gåsätande” och ”mårtengåsfirande”, men detta är dock en sen företeelse. I länder som Tyskland, Frankrike och Danmark finns ännu tidigare belägg för gåsen som högtidsmat. Det finns skäl att tro att gåsätandet, liksom många andra seder och högtider, kommit till Sverige via Tyskland.

Läs mer

Gamla hjul

Jag hade lite svart färg över som jag tänkte använda till…någonting. Efter lite funderande kom jag på att svart skulle passa till ett par gamla sparade hjul som vi hängt på en vägg i ladan. Ett par av hjulen hade en gång i tiden tillhört en hästdragen »agekärra» (åkkärra). Efter lätt okulärbesiktning såg man tydligt att dessa hjul en gång i tiden varit svarta , och visst blev det snyggare med lite fräsch färg. I navet fanns det stelnat fett. Antingen gammaldags konsistensfett, eller fett gjort på sniglar. Förr var det vanligt att man stoppade in sniglar där maskiner och rörliga delar behövde smörjas., s.k fattigmanstalg.

Läs mer

November enligt Bondepraktikan

November, har sitt namn av det latinska ordet ”novem” som betyder nio eftersom denna månad var den nionde i det gamla Romerska året. Den är dock den elfte i det Julianska året. Det svenska namnet ”Vintermånad” kommer av att vintern vanligen börjar under denna månad. 

”Vinterstugan”. November enligt Carl Larsson, 1910.

November har 30 dagar. Dagarna är 8 timmar och 18 minuter långa, och solen löper i skyttens tecken från och med den 13 november.

Läs mer

Alla helgons och alla själars dag

Alla helgons dag och alla själars dag
Latin: Festum omnium sanctorum eller Dominica in natali sanctorum
Redan på tidigt 700-tal började man med alla helgons dag, och högtiden är ett utmärkt exempel på en högtid som fått ökad betydelse i Sverige under 1900-talet. Dagen firas mellan 31 oktober och 6 november. Under efterkrigstiden spred sig seden att tända ljus på gravarna.

Alla helgons dag firas den lördag som infaller mellan den 31 oktober och den 6 november. Då brinner ljusen på kyrkogårdarna till våra anhörigas minne. Temat i högtiden får sägas vara universellt –  döden och att minnas de döda. Vid denna tid på året har det funnits många ritualer med dessa teman, samtidigt som tidpunkten markerar sommarhalvårets slut och vinterns början.

Läs mer

Renovera ladan, del tjugotre

Arbetet med att färdigställa en mindre betongplatta i ladan fortskrider enligt plan. Det tog ungefär fem timmar att i maklig takt få lagt ut 20 kvadratmeter betong och slättat till. Förarbetet under veckodagarna tog ungefär två till tre timmar, det vill säga att gräva och jämna till, att få bort en stor sten och att lägga ut Platon- och armeringsmattor.

Här har den arkeologiska utgrävningen påbörjats.


Platonmatta utlagt och utlägg av armering påbörjad. Ett tips är att minst två armeringsrutor bör överlappa varandra vid skarvarna.


På botten lade vi en Platonmatta (dvs en plastmatta som brukar användas som fuktspärr vid dränering av t.ex hus) eftersom botten består av jord, och inte är uppfyllt med sten och makadam som resten av betong-logen. På spärren lades sedan armeringsmattor för att få lite stabilitet i betongen.

Läs mer

Oktober enligt Bondepraktikan

 

sida_bondepraktikan-oktober-slakt001

Manuell slaktmask

Oktober, har sitt namn av det latinska ordet ”octo” som betyder åtta eftersom denna månad var den åttonde i det gamla Romerska året. Månaden är dock den tionde i det Julianska året. Det svenska namnet ”Slaktmånad” kommer av att vid denna årstid brukar boskap slaktas mer än vanligt för att skaffa förråd för vintern.

Oktober, är som sagt slaktmånaden och har 31 dagar. Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång i genomsnitt. Solen övergår från att gå i vågens tecken till skorpionens från och med den 14’e oktober.

Läs mer

Grållen

För några helger sedan satt jag och hade redig snuva och kunde inte sova. Klockan fyra på morgonen såg jag en intressant annons på Blocket om ett objekt, inte mer än 2 mil bort. Visserligen finns det redan en Ferguson TE-20 – även känd som Grålle – på gården, men eftersom min dotter Elin 3,5 år ville ha en egen traktor, precis som sin bror,  bestämde jag mig för att åka och titta på objektet.  Efter en provkörning och rundvisning på säljarens gård, längst ute på Hakenäset, gjordes affären upp. Jag åkte hem efter underställ och varselkläder samt en dunk bensin. När jag kom tillbaka hade telefonen gått varm hos säljaren, så om jag hade ångrat mig stod det flera på kö att för att köpa.

 

Toppventilsmotorn på 2088 cm3 har fyra cylindrar och är av samma typ som fanns i personbilen Standard Vanguard. I bilen var effekten 68 hk vid 4500 varv per minut, medan traktorversionen blev strypt till 30 hk och maxvarv 2000. Det är vridmomentet som prioriteras i traktorn, inte effekten.

Ferguson TE-20, som tillverkades under åren 1946-1956 designades av irländaren Harry Ferguson, och kom att kallas för Little Grey Fergie, eller på svenska Grållen. (Gråtass i Norge). Modellnamnet kom från Tractor, England 20 horsepower (inte från den faktiska motoreffekten, utan från en beräknad formel baserad på motorstorlek). För 1900-talets jordbruk var Grållen en fantastisk uppfinning, med idén att traktor och redskap skulle vara ett. Det skedde med en unik trepunktsupphängning och steglös nivåreglering som fungerade som så att om det gick för tungt, fördes kraften över till traktorn som därmed fick mer fäste. Stötte plogen i en sten lyftes den automatiskt upp. Tidigare hade traktorerna varit stora åbäken som dels markpackade alldeles för mycket, dels hade viktöverföringen fel mellan bogserat redskap och traktor, vilket resulterade i vältolyckor varje år där traktorförarna strök med.  Även smidigheten framhävdes ofta, eftersom tester visade att man kunde bruka marken hela vägen ut till kanterna, vilket inte gick att göra med hästdragna redskap.En liten, men effektiv traktor packade inte samman jorden lika mycket som en stor övermotoriserad sak. Grållen var en hästmaskin, dess förbluffande effektivitet gjorde att den bildligen och bokstavligen bröt ny mark till gagn för folkförsörjningen. Första traktorn med beteckningen TE-20 lämnade fabriken i juli 1946 och den grå kulören – battleship grey –  var överskottsfärg från den brittiska krigsindustrin. Allt för att hålla nere kostnaderna. Affärsidén var att vem som helst skulle ha råd att köpa en Grålle, därför såldes traktorn så billigt som det bara gick. Det man tjänade pengar på var redskapen och tillbehören. Hela idén med Ferguson System var inte enbart trepunktshängningen vilket många tror, utan att traktor och redskap fungerade i symbios. Utan traktor, inget system och utan redskap, inget system.

Om man tar och drar en katt i svansen, gräver katten ner sig med klorna i golvet. Ju mer man drar i svansen, desto mer dragkraft får man i katten. Tänk nu att svansen är plogen och katten är traktorn, så får ni en uppfattning om hur Ferguson-systemet fungerar.

Ur Teknikens Värld, nummer 18, årgång 1948

Läs mer